Ramen är det första man ser och det sista man tänker på. Det är lätt att lägga all kraft på att välja motiv och sedan ta den ram som råkar finnas till hands. Men ramen avgör mycket av hur en poster upplevs: om den känns som ett tryck som satts upp i hast eller som en bild som hör hemma i rummet.
Här går jag igenom det jag tittar på när jag väljer ram. Det handlar om material, färg, passepartout, glas och format. Jag nämner inga märken, eftersom det som spelar roll är egenskaperna och inte namnet.
Material: trä eller aluminium
De två vanligaste materialen ger ganska olika uttryck.
Trä
En träram har en värme som syns även på avstånd. Ådringen, den lite mjuka kanten och färgskiftningarna gör att ramen känns som en möbel snarare än en kant. Ek, ask och björk i naturliga toner passar bra till botaniska motiv, platser och allt som har en organisk känsla. Träramar finns också målade, och en vit eller svart målad träram är mjukare än motsvarande färg i metall.
Träramar är ofta lite bredare i profilen. Det gör dem bra till större format, där en för smal ram kan se klen ut.
Aluminium
Aluminiumramar är smala, raka och exakta. De drar inte till sig uppmärksamhet, vilket gör dem bra till typografi, grafiska motiv och minimalism, där bilden ska få tala själv. En smal svart aluminiumram runt en stram komposition förstärker linjerna i motivet. Aluminium finns i matta och blanka ytor, och matt brukar vara lättare att leva med eftersom den inte fångar ljus på samma sätt.
En tumregel jag använder: ju mer handgjort motivet ser ut, desto mer har det att vinna på trä. Ju mer grafiskt och exakt, desto bättre fungerar aluminium.
Ramens färg i förhållande till motiv och vägg
Ramen sitter mellan två ytor: motivet innanför och väggen utanför. Den ska förhålla sig till båda.
- Svart ger skärpa och ramar in tydligt. Den passar till motiv med svarta linjer eller mörka partier, där ramen plockar upp något som redan finns i bilden. På en ljus vägg blir svart en tydlig kontur.
- Vit låter bilden flyta ut mot en vit vägg. Det ger ett luftigt intryck men kan göra att motivet försvinner om det är ljust i sig.
- Naturträ är det mest förlåtande valet. Det fungerar mot de flesta väggfärger och värmer upp kalla motiv.
- Mässing eller guld ger en äldre, finare känsla. Den passar till art deco, vintagebotanik och mörka väggar, där metallen får lysa.
Det enklaste sättet att välja är att leta efter en färg som redan finns i motivet. Har bilden svarta linjer kan ramen vara svart. Har den varma, jordiga toner kan ramen vara ek. Ramen blir då en förlängning av bilden i stället för något som ligger utanpå.
Mot väggen gäller det motsatta: ramen ska skilja sig tillräckligt för att bilden ska avgränsas. En vit ram på en vit vägg kan fungera, men då behöver motivet ha egen färg nog att bära. Jag skriver mer om samspelet mellan vägg och motiv i guiden om färg och poster.
När passepartout lyfter ett motiv
En passepartout är kartongen som ligger mellan ramen och bilden och ger en ljus kant runt motivet. Den gör två saker: den ger bilden luft, och den gör att en mindre bild kan ta större plats på väggen.
Passepartout lyfter motivet särskilt i de här fallen:
- När bilden har mycket detaljer, som en botanisk plansch eller en karta. Den vita kanten ger ögat en paus innan det går in i bilden.
- När bilden är liten i förhållande till väggen. En 30 × 40 i en ram med passepartout kan få samma närvaro som ett större format.
- När man vill ge en enkel bild ett mer genomarbetat intryck.
Däremot passar passepartout sämre till motiv som är tänkta att gå ända ut i kanten, som stora typografiska posters eller motiv med en färgad bakgrund. Där bryter den vita kanten bildens egen yta. En poster som Lugnt, med sin rosa bakgrund, mår bäst av att få fylla ramen helt.
Hur bred den bör vara
En för smal passepartout ser ut som ett misstag. Det är det vanligaste felet jag ser. Som riktmärke bör kanten vara minst 5 cm på mindre format och gärna 7 till 10 cm på större. Många tycker också om att göra den nedre kanten någon centimeter bredare än de andra. Det kompenserar för att ögat uppfattar mitten av en bild som något högre än den matematiska mitten, och bilden ser då ut att sitta rätt.
Färgen på passepartouten är oftast vit eller benvit. Benvit är mjukare och passar till motiv med varma toner eller åldrat papper, som Ängsblommor. Ren vit passar till skarpa grafiska bilder.
Glas, akryl och reflexer
Framför bilden sitter oftast glas eller akryl. Båda skyddar mot damm och fukt, men de beter sig olika.
- Glas är hårt och repas inte lätt. Det ger en klar yta men är tyngre och kan gå sönder. Vanligt glas speglar ganska mycket.
- Akryl är lättare och går inte sönder på samma sätt, vilket gör det bra i barnrum, i trappor och i stora format. Det repas lättare och kan bli statiskt och dra till sig damm.
Reflexer är det som stör mest i vardagen. En poster mittemot ett fönster kan bli helt oläslig mitt på dagen. Det finns reflexfritt glas och akryl, och de gör stor skillnad i ljusa rum. Ett enklare knep är att tänka på placeringen: undvik att hänga bilder med glas direkt mittemot ett fönster eller under en stark taklampa. Ibland hjälper det också att luta ramen en aning, så att reflexen hamnar utanför blickfånget. Hur man tänker kring höjd och placering står i guiden om hängningshöjd.
Vanliga standardformat
Posters trycks oftast i ett fåtal standardformat, och ramar finns färdiga i samma mått. Det gör det enkelt att byta motiv i en ram senare. Så här tänker jag kring de vanligaste:
| Format | Passar till |
|---|---|
| 21 × 30 cm | Små ytor som en hylla, ett nattduksbord eller som komplement i en tavelvägg. |
| 30 × 40 cm | Kök, badrum och hall. Ett bra mellanformat i grupper och vackert med passepartout. |
| 40 × 50 cm | Mindre väggar, ovanför ett skrivbord eller i par bredvid varandra. |
| 50 × 70 cm | Det mest användbara formatet. Ovanför sideboard, säng eller soffa i mindre rum, och som ankare i en tavelvägg. |
| 70 × 100 cm | Stora väggar och ensamma bilder som ska bära ett helt rum, till exempel ovanför en bred soffa. |
När du väljer format, tänk på avståndet du oftast ser bilden från. I en smal hall står man nära, och ett mindre format räcker. I ett vardagsrum sitter man flera meter bort, och då behövs ofta ett större format för att bilden ska göra intryck. Om du bygger en grupp av flera ramar finns fler tips i guiden om tavelväggar.
Till sist: ramen behöver inte vara perfekt från början. Jag har bytt ram på flera av mina posters efter ett år eller två, när jag förstått bättre vad bilden behöver. Det är en av fördelarna med standardformat.